Det känns så konstigt. Enda sen Juli så har det inte ens gått en vecka mellan de gångerna vi träffats, och nu kommer det nästan att gå två. Det här är första helgen på riktigt, riktigt, länge. Säkert en månad. Som jag kommer att sova ensam i min säng. Som jag inte kommer att vakna upp och se ditt vackra ansikte bredvid mig. Som jag inte kommer att få en godnattpuss och höra din ljuva stämma "godnatt älskling, jag älskar dig". Hur ska jag kunna somna inatt?

---

Jag har varit i skolan idag, det var inte alls kul faktiskt. Eller tja, jag ska väl inte överdriva, det var helt okej. Multimedia, lunch, textkommunikation och engelska. Helt okej lektioner, dock är det jobbigt med så långa. Nu är jag i alla fall klar med min powerpoint-presentation om Glasgow, och jag la mig på VG-nivå så jag är lite glad över det i alla fall.
Jag kom hem vid ungefär 17.45, då bjöds det på pizza här hemma. Hemmagjord, mhmm! Sedan satt jag och mamma och diskuterade allting mellan himmel och gjord, som vanligt. Jag satte mig vid datorn en stund, sedan smsade Jacob och frågade om jag skulle med ut. Sagt och gjort, jag och Jacob gick tusen varv runt Alstermo och småpratade om allt mellan himmel och jord. Skolan, kärlek, homosexuella och allmänt skitsnack. Det var inte igår jag träffade honom, det var väl behövligt. Sedan hem, sitta vid datorn och äta lite glass.

Egentligen så är jag alldeles för trött för att sitta här, så jag ska alldeles strax lägga mig och titta på Sweeney Todd. Eller något annat. Jag har frusit i stort sett hela dagen, men nu håller jag på att svettas ihjäl! Min kroppstemperatur går upp och ner hela tiden, snart kommer sjukdomstiden. Eller tja, den är väl redan här? Vi hörs. ♥