But it's alright.

Det är så svårt att börja ett inlägg, det känns dumt att skriva typ "hej bloggen". Det är precis som att jag skriver till bloggen, och det gör jag ju inte. Egentligen skriver jag till mig själv, för att kunna läsa det här senare och se hur jag mådde och kände då. Vad jag gjorde. Och så är det ju skönt att bara skriva av sig, eller hur?
Igår kom vi hem från Stockholm, det var underbart där uppe. Vi bodde på ett jättefint vandrarhem, och det var skönt att slippa dela rum med några andra. Pink var såklart awesome, fast att det stod en massa långa människor framför oss som skymde sikten. Dock fick jag ont i magen av laxpajen i gamla stan, haha. Men i det stora hela var det bra, och jag måste besöka den staden snart igen, för jag älskar't.
Hela gårdagen spenderades med huvudvärk, från att jag vaknade till att jag somnade. Somnade gjorde jag runt tre tiden, och när mamma väckte mig vid fem så kände jag att det här kommer inte att gå. Jag hade fortfarande huvudvärk, var helt tung i huvudet och det värkte i hela kroppen. Det skulle bli en pissdag, helt enkelt. Jag har fortfarande lite huvudvärk, men det är bättre. Jag tänkte gå ut och gå en runda, och se ifall det försvinner med lite luft. Har precis ätit rostade mackor och druckit te, så nu mår magen bra i alla fall, hehe.
Det är jobbigt det här med att vara stressad, för precis hela kroppen reagerar på det, och jag vet inte hur man ska bota det. Jag känner mig inte stressad, och jag märker det inte mentalt. Men fysiskt visas det med ont i kroppen, rastlöshet, huvudvärk, kroppen fungerar inte som den ska och ständigt trött. Jag vill känna mig utvilad för en gångs skull, och att allting känns bra.
Nej, nu ska jag klä på mig, kan tänka mig att det är ganska kallt ute.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0