Långtråkigt.

Jag bara sitter här och hostar och fräser, och dödar tid med musiken, datorn och filmer. Jag vill göra någonting. Jag vill inte bara sitta här och sakta men säkert förmultna. Jag funderar på att gå ut och gå, eller bara en cykla en runda så att jag får lite luft och så att inte hela min ryggrad krymper ihop, och tillslut bara består utav en kota. Det hade ju varit hemskt. Undrar om man hade varit böjd åt fel håll då? Alltså, jag menar att magen, brösten och resten av överkroppen är som ett D. Ah, skitsamma. Jag har mina konstiga teorier, och jag får väl säga som Nicklas "Sanna, jag tror att din hjärna har kopplats bort nu när du är förkyld". Det kan nog stämma - till viss del.
Nu står min mamma i köket och vispar grädde till chokladpudding. Usch, jag måste verkligen röra på mig när jag är hos mamma. Det blir rostade mackor, godis, gräddsås, chokladpudding, kakor. Inte undra på att jag mår dåligt, haha. Och min gymnyckel bara ligger hemma och förmultnar. Oj, har jag inte skrivit förmultna en gång innan i det här inlägget? Jo, det var ju trevligt. Hur som helst, jag ska till gymmet någongång nästa vecka, om min förkylning har rättat till sig, vill säga. 
Nu - chokladpudding. Vi hörs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0