Nu är det nästan exakt tre månader sedan, tänk att det känns som att det var hur längesen som helst, så är det bara 90 dagar. Och jag har fortfarande inte glömt dig, jag lyckas tydligen inte. Du är fastbränd i mitt minne - och jag hatar det.

Usch, jag har så mycket jag borde skriva, men jag vet inte hur jag ska börja. Det finns så mycket att säga om vad som har hänt de senaste dagarna, och jag har verkligen lyckats tänka riktigt när jag har varit där uppe i det kalla, lugna, tysta.. Men nu är det som att alla ord försvinner och det blir som en enda stor smet i mitt huvud.
Som sagt, jag var i norrland, hos farfar och det var mycket trevligt. Jag har inte haft huvudvärk sen dess heller, vilket är otroligt skönt! Jag undrar vad min huvudvärk beror på.. Iallafall, just nu existerar den inte. Vi var ute och gick, åt massa mat, pratade och diskuterade världssituationen. Allt var som vanligt. Vi åkte till Hammarstrand och Kälarne, det var mindre kul där. Bräcke var kul, då fick jag träffa Nicklas <3
Det enda negativa var väl när man vaknade halv sju på morgonen, slet på sig mysbrallsen och en tjocktröja. Försökte smyga sig ner för trappan för att inte väcka de andra, dra på sig kalla och äckliga skor för att springa upp till dasset bara för att kissa en liten skvätt! Så där satt jag och blundade och höll på att somna igen, medans hönsen kacklade förfullt och talade om att 'nu jävlar är det morgon sanna, sitt inte och sov!' - .. Jag hatar höns.

Onsdagen bjöd på en tråkig jävla resa genom halva sverige. Jag är så trött på att åka bil, och det blev ju inte bättre utav att jag var illamående redan efter halva vägen. Jag brukar aldrig bli åksjuk, men självklart blev jag det då. Underbart, verkligen, som att min dag inte redan var åt helvete? Ja.. Jag kom hem iallafall.

Idag har jag umgåtts med Jacob och Annie, vi kollade på film, men jag var inte så insatt i den. Jag hade massa andra tankar i huvudet, jag hatar tankar. Nu ska jag fixa mer must, ta en muffins och fortsätta och deppa mig igenom livet. Ses.